Dessa organeller har bara andra uppgifter till vilka man inte behöver något membran. Vi har redan sett att ribosomala underenheter bildas av strukturella nukleiner i nukleolen för att sedan slussas ut ur kärnan. Först i cytoplasman bildas sedan funktionsdugliga ribosomer som är cellorganeller utan membran. Ribosomerna är nog de talrikaste organellerna. Celler med omfattande proteinsyntes kan uppvisa många miljoner ribosomer bundet i ER, men även fritt i cytoplasman. Funktionsduglig betyder att ribosomen syntetiserar peptidkedjor och närmare bestämt exakt enligt mönstret från ett budbärar RNA som i sin tur bär med sig information från cellkärnans DNA. Så långt den första organelltypen utan membran.

Bild: Ribosomerna förekommer både bundet i endoplasmatiska nätverket och fritt i cytoplasman.

(https://www.emaze.com/@AOIRRLQO/Ariana-and-Jayde's-cell-presentation-copy1)

Vi ska nu titta på nästa organell som har en betydande roll vid celldelningen. Vi talar om centrosomen som finns i växtceller. När det är dags för en celldelning bildar denna centrosom så kallade mikrotubuli, ihåliga stavar som radas upp i stort antal till långa strängar. Dessa strängar växer fram till kromosomparen som har samlats på platsen där delningen sker. I delningsögonblicket dras kromosomerna isär av mikrotubulisträngarna. Dessa strängar bildar som vi redan känner till en enhet som går under beteckningen kärnspole. Centrosomen i växtcellen ger ett bra tillfälle till att gå över och betrakta djurcellen för här finns det också en centrosom, men den består av två centrioler.

Bild: Två centrosomer som bildar radiella arrayer av astrala microtubuli.

(https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&ved=0ahUKEwja6Z_s1f7QAhXB8ywKHbT1B0UQ5TUICg&url=https%3A%2F%2Fhonors.libraries.psu.edu%2Ffiles%2Ffinal_submissions%2F203&bvm=bv.142059868,d.bGg&psig=AFQjCNGRXMhcjFmtjaEDW2WZ0GmJKlmFTg&ust=1482182315267583&cad=rjt)

De flesta växt celler har inga centrioler alls. En sådan centriol består av nio mikrotubulitripletter och dess funktion är fortfarande inte helt klarlagd. Det förefaller dock säkert att centriolerna också är ansvariga för kärnspolens utveckling. Minst lika viktig är en andra funktion, där centriolerna också är produktionsplatsen för mikrotubuli som i djurcellen är en viktig beståndsdel i ett stabilt cellskelett. Cellskelettet ger hela djurcellen struktur och form vilket är viktigt eftersom den ju inte förfogar över en stabil celvägg som växtcellen. Förutom mikrotubuli strängarna ger fina filament cytoskelettet ytterligare stöd.

De intermediära filamenten bildar ett finvävt och stödjande nät som löper genom hela cellen. Ännu finare mikrofilament bildar flera längsgående och tvärgående förbindelser i filamentnätverket. Dessa mikrofilament också kallade aktinfilament kan dra ihop sig och ge cellen en viss rörelseförmåga. De starkare mikrotubulisträngarna ar förutom en stabiliserande verkan även en funktion som skulle kunna beskrivas som en intracellulär räls. Andra cellorganeller som t.e.x. sekretvesiklar kan röra sig målinriktat via denna räls av mikrotubulisträngar. T.e.x kan de ta den kortaste vägen till cellmembranet för att där lämna ut sin dyrbara last. Cellorganellen i fråga måste dock binda sig vid en sådan motormolekyl för att dra nytta av en sådan transport.

Bild: Nätverk av trådar, kanaler och bryggor som ger cytolplasman form, stadga och organisation.

(https://prezi.com/p-hij3drqfo5/mikrotubuli/)

Film: drive.google.com/file/d/0B2VSNOWBAXckcWJIdzRwY18yalU/view?usp=sharing