Svampar förekommer i de mest skiftande former överallt på jorden och de kan vara till stor hjälp eller så kan de vara livsfarliga eller t.o.m. dödliga. Under hundratals år förde den så kallade mjöldrygan en anonym tillvaro på rågfälten. De svarta knölarna på rågens ax innehåller ett dödligt gift. Svampen faller ner på marken och övervintrar. Nästa år bildar den mycel och fruktkroppar. Sen angriper svampens sporer rågens blommor och nya giftknölar växer ut som sedan riskerar att följa med säden och till sist hamna i maten. Hur giftet sedan påverkar kroppen visar sig med att människan får bölder över hela kroppen, kallbrand i lemmarna och outhärdliga smärtor. Dessutom har svampen hallucinogena effekter som yttrar sig som feber och hallucinationer. Förr kallades den här svampförgiftningen för dragsjuka eller Antoniuseld. Idag avlägsnas mjöldrygan noggrant från säden innan den används i t.ex. mjöl. Men nu vet man att mjöldrygan också har positiva effekter och hjälper bland annat mot migrän. Det finns andra svampar som gör nytta som den oätliga svampen björkticka. Väl hemma skärs björktickan i tärningar och kokas. Sedan tas kokvattnet tillvara som har en läkande verkan vid mag- och tarmbesvär. Redan för 5000 år sedan tycks den numera världsberömde ismannen Ötzi ha känt till svampens läkande effekt. Ötzis mumie har undersökts med alla tänkbara moderna medicinska metoder och hans tillhörigheter också. Då hittade man en läderrem med en svampring som visade sig vara just björkticka. Han bar den om halsen och använde den antagligen som ett reseapotek.

Bildgalleriet är tomt.